Ibland skulle jag verkligen vilja spola tillbaka tiden och göra allt som jag skulle göra, som jag fått ogjort så att säga.
Ibland undrar jag verkligen, är jag verkligen den personen som jag vill vara? Ibland tar mig själv för mycket, jag vill kunna umgås mer med kompisar, mer tid med andra men jag lägger ner min tid och själ i stallet och med min häst. Även min hund tar mycket tid.

Det känns som jag är på en tågräls och så ramlar jag av den lite då och då, känns som jag får vara med i ett spel hela tiden, ett spel jag inte vill vara med i. Ett spel som alla andra bara spelar med mig och jag bara faller med och hoppas att jag kommer fram i tid eller vinner spelet.
Tågrälsen och tåget fortsätter, jag åker av tågrälsen ibland, ibland inte. Just nu faller jag ner för ett stup och tar det stopp någon gång?